Men nu fick jag en rolig anledning att skriva. Jag vet att dom flesta väntar med spänning efter uppdateringar gällande familjen-psyk. Jag har inte ägnat en tanke ditåt på evigheter tills idag när jag fick en print från en bekant smsad till mig. Då har alltså yngsta dotter-psyk skrivit ett mycket intressant inlägg om mig som dessutom innehåller mycket felaktig information. Tänker inte ens svara på innehållet. Jag vet inte var hon får all luft ifrån helt plötsligt?! Stackars tjej... Det är ju iallafall inte jag som åker till England, ligger runt och måste åka tillbaka till Sverige för att göra en abort, då hon ansåg att dom kostade alldeles för mycket i england. Buhu. Kanske mamma-psyk som fick hjälpa med sina bidrag?! På tal om henne så hörde jag att hennes lilla café blivit utsatt för rasistiska angrepp. Kooonstigt. Nä! Gudarna gråter antagligen över deras synder.
Ni minns alla inlägget om min brors ex. Jag har verkligen låtit allt med henne/hennes familj rinna av och jag bryr mig inte alls om dom, bryr mig inte om att varken prata eller skriva om dom. Nu är det är bara ett enda problem... Hon är fortfarande totalt besatt av mig, min syster, familjen och det vi gör. Hon kommenterar båda mina bloggar, mina youtube klipp och min systers blogg. Hon kommer med andra ord läsa dom här orden.
Hur kan jag veta att det är hon undrar ni säkert? IP-adressen... Det är inte svårt att spåra någons IP-adress. Inte nog med det så är det samma IP-adress överallt, haha. En fullt frisk vuxen(?) människa glömmer det som varit och går vidare i livet, precis som jag och andra normala, men hon ältar på i samma spår. Jag kan inte för allt i världen förstå varför jag ligger kvar så högt bland hennes intressen. Hon finns inte ens med på min topp-miljon-lista och har aldrig funnits. Är jag verkligen så intressant att någon måste följa mitt liv slaviskt 24/7? Och ändå skriver jag inte ut mycket på nätet... Finns liksom inget att veta och inget att ta av. Jag kan skriva tre till inlägg lika långa som det förra med saker hon har gjort, men jag känner inte för att mala på om det som inte existerar i min vardag. En mer extrem variant av svartsjuka, samt avundsjuka, har jag aldrig under hela mitt liv stött på eller ens hört talas om. Jag måste ha ett fantastiskt spännande liv om till och med en liten flicka som hör till det förflutna måste nätstalka mig.
Ibland blir jag påmind om att skriva här. Nu tänkte jag berätta om min mycket händelserika morgon.
Den börjar strax innan 08.00 imorse. Jag vaknar och hör krafsande.
Jag: ROXETTE!!!! Tyst.
Roxette är min katt alltså. Det fortsätter krafsa
Jag: Men Roxette, skärp dig nu!!!
Fortsätter krafsa, så jag tar min lampa och lyser mot mitt smink och mina pallar. Mina pallar är ihåliga med tyg enda ner till golvet. Ingen katt är där. Ingen Roxette, alltså.
Jag: CHRILLE, KOOOOM HIT DET ÄR EN RÅTTA I MITT RUM!! DEN ÄR UNDER MIN PALL. HJÄÄÄLP!
Min bror kommer och vi står tysta och lyssnar. Något är uppenbarligen under min pall och krafsar och lever om. Jag är livrädd så jag springer ner iklädd bara en filt och rycker upp mammas och pappas sovrumsdörr.
Jag: Paaaappa, hjälp, rädda mig!!!
Mamma fick nästan hjärtattack. Tror jag. Pappa var hur som helst på jobbet så jag och min bror måste nu få fram det här okända monstret under min pall.
När jag kommer upp i trappan ropar min bror:
"Zandra, det är ingen råtta!!!"
Helt plötsligt sticker en liten näbb och ett huvud ut från pallens tyg. Jag blir livrädd, låser in min bror och vrålar utanför dörren, medan han vrålar innifrån mitt rum att fågeln anfaller och sitter fast i hans knä och att jag måste rädda honom! På något vänster lyckas min bror fånga fågeln i en hink och vi springer ut, jag i filt och han i t-shirt, ut i regnet och kylan för att rädda den här fågeln. När vi pustar ut och ser den här fågeln smita iväg dyker nästa problem upp. Vi har låst oss ute.
'
Hann öva på photoshop idag också. Börjar bli riktigt bra.
'
Oredigerad bild (fast den är inte på mig, men det blev lite liknande)
Jag har länge tänkt på det här med håriga lår. Jag har, tack gode gud, blivit skonad från extrem hårväxt, till skillnad från andra. En gång såg jag en kvinna med kort kjol på bussen. Tiden är kommen, tänkte jag. Trodde det var satans hund som spinonerade på offer. Men det visade sig bara vara en extremt hårig kvinna. Jag blev ännu en gång räddad från ödet!
Här kommer ett inlägg jag känner att jag måste skriva. Jag är inte särskillt mycket för att hänga ut personer, men det finns en tjej i världen (eller två med hennes mamma) som jag känner att jag inte har några som helst skyldigheter till. Min brors senaste ex tjej. Vi kallar henne bara för X i det här inlägget. Ni som känner mig vet vem hon är och hur psykiskt sjuk hon är och har hört alla historior om vad hon gjort. Tar bara några få exempel här.
'
När min bror och X träffades i början verkade hon helt normal, men dom här konstigheterna började redan när hon varit i min familj ett par veckor. Min familj blev bjudna på middag av en familj som vi inte umgåtts med på väldigt många år. Liksom en familjekväll som vilken vanlig familj som helst går på! Problemet är bara att X blev vansinnig över att hon inte fick följa med. Vi kände henne inte så vad skulle hon med på middagen att göra när inte ens min systers pojkvän som hon varit tillsammans med i 3 år följde med? Hon terroriserade min bror hela kvällen med massa sms, vilket förstörde hans kväll och han smet bara upp på sitt rum när vi kom hem. Inte nog med det så hade hon tagit bort hela min familj som vänner på facebook (hej jag är bara 12 år?). Statusen hon skrev på facebook den kvällen var något i stil med "Bara vi i familjen och bara vi killar, kan dra åt helvete". Mogen tjej hör ni...
'
Frid och fröjd någon dag. Ja juste, lite konstiga detaljer kan jag räkna upp. Första gången hon hälsade på min familj kom hon ner i bara en kort handduk och sprang runt så... hela dagen! Okej att man känner sig hemma hos oss.. men första gången liksom, kändes skumt. Inte nog med det så brukade hon ta sina kläder (typ tre plagg) och utan att fråga gå ner och och tvätta sina få plagg i våran tvättmaskin och DESSUTOM torktumla dom. Torktumla hallå? Jag blir upprörd. Vi torktumlar inte ens våra egna kläder, om det inte gäller lakan för att det kostar så extremt mycket och tvättar vi så fyller vi hela maskinen med kläder just för att vi betalar varenda krona. Det blir ju så när man bor i hus. Det fattade inte hon. Dumma jävel.
'
Efter endast två veckor ihop stog jag och smyglyssnade på ett samtal min bror och X hade i vardagsrummet. X satt och letade lägenhet åt dom som dom gemensamt skulle bo i. X hade ungefääär en miljon krav och min bror hade ingen talan alls. Utom det att han skulle betala, fast det var det ju hon som hade bestämt. Ett radhus bland annat kollade dom på. Kan ju tillägga att ingen av dom har jobb eller någon form av inkomst. När det kom till utbildning var det X som tvingade min bror att söka massa kurser för att kunna ta lån och flytta hemifrån. Kurserna är nu i efterhand inget som han ville. Enligt X är det verkligen inte okej att vara 18 år och bo hemma. Min bror kunde inte bo hemma, utan måste skaffa sig ett eget liv och ta avstånd från familjen. Så sa hon. Samtidigt som hon föreläste om det för min bror bodde hon själv hemma och levde på sin mamma. Det är tydligen skillnad på människor och människor...
'
Över till nästa sak: Hennes fantastiskt störda mamma. Usch jag ryser av henne! Tänk er hur man idag brukar rita häxor. Så ser hon ut! Grått lite längre hår och mörkbruna/svartgråa tänder. Lika lång som bred. Första gången min familj träffade henne blev vi bjudna på fika i hennes café. Jag försökte mitt yttersta för att vara trevlig, men så fort vi kom därifrån sa jag till mamma att jag verkligen inte tyckte om henne. Visste inte varför då. Det var också den gången hon tiggde till sig gratis biljetter till en spelning där vi + refreshments spelade. Dom biljetterna skulle hon betalat med sina ynka bidrag om jag fick bestämma!!! Måste bara säga att mamman pikade mig på facebook genom att skriva typ "Vissa måste sminka sig så mycket för att dölja sitt sanna jag". Om vi säger så här... Då sminkar jag mig hellre överdrivet mycket än att inte sminka mig alls och se ut som henne.
Jag återkommer till mamman.
'
Tillbaka till dotter-psykfall.
Efter otroligt många händelser, bland annat sista april som hon förstörde helt, så fick jag mer eller mindre nog. Jag hade fest hemma och sa till min bror som också skulle vara med att X inte är välkommen och att hon inte får förstöra kvällen. Vad tror ni..? Klart hon inte kunde låta min bror ha det bra en kväll. Helt plötsligt fick han "ont i huvudet" och "mådde dåligt". Såg direkt att han var ledsen, så han gick för sig själv. Vi fortsatte festa på och hade det riktigt roligt. Tills min vän kom till mig och frågade vad det är för tjej som sitter i köket och gråter inför min mamma. Jag fattade ingenting!!! Självklart var det X som utan att säga något, tagit bussen till oss och spelat ett gråtande skådespeleri inför mamma och sa att hon ångrade allt hon gjort och att det blivit så fel. Som den snälla familj vi är försökte vi såklart förlåta henne och tänkte att alla är värda en andra chans. Det skulle vi aldrig tänkt... inte om henne. Vissa människor är inte ens värd en första chans.
'
Dagarna gick och det var dags för oss att åka till grekland. YES, äntligen en vecka utan henne. På hotellet kunde man hyra internet för en billig peng, vilket vi gjorde några gånger under veckan. I slutet av veckan fick min syster ett mail av sin pojkvän där han skrev att han måste berätta en sak för oss. Han sa att hon skrev till honom att om han älskade min syster tillräckligt mycket skulle han ta tåget till arlanda och möta upp oss som en "överraskning" tillsammans med henne när vi kom hem med flyget. Vem vill ha henne som överraskning? Kan inte ens tänka mig att hon skulle vara välkommen i helvetet. Jag blev så galet förbannad och avslöjade "överraskningen" till min bror och sa att han skulle avstyra det, för jag ville inte se henne det första jag gör när jag kommer till sverige igen. Min systers pojkvän fattade ju själv att det inte skulle gå, med tanke på att vi hade bokat transfer från arlanda till våran bil som redan varit betalat och klart för 5 personer. Dessutom låg parkeringen med våran bil en bra bit bort och i rätt riktining på väg hem. Då är det inte så att vi vill åka den där biten TILLBAKA till arlanda för att hämta henne och sen hem igen. Då blev hon så klart förbannad och tyckte att vi var dumma i huvudet som inte tänkte hämta henne. Istället bestämde hon utan min brors vetskap att dom två ska vänta i tre timmar på arlanda på nästa upptåg hem och åka tåg hem till oss tillsammans. Dumt, med tanke på att min bror kan åka med oss direkt hem. Vem vill vänta på arlanda i tre timmar och sen åka tåg 1.5 timme när man rest så länge, istället för att bara kunna åka hem direkt i egen bil. Det slutade med att hon satt på trappen när vi kom hem och väntade. Usch.
'
Dagen efter när vi kom hem var det midsommar. Vi skulle på fest hon familjen vi varit på middag hos och hon hade sen dess tjatat på att få följa med dit. Vi i familjen hade bestämt att hon inte var välkommen med tanke på hur mycket hon skämt ut oss inför andra. På något sätt lyckades hon ändå lirka med sig dit. Tror ni hon klarade en timme utan att göra bort sig? Nej. Det första som händer är att hon blir jättesur på min bror och dom sätter sig lite längre bort i en soffa. Frun i huset kommer till mig och säger att hon känner sig lite obekväm och vet inte hur hon ska beté sig för X verkar så sur. Jag berättar ärligt om hur hon är och att hon har en hel del problem med sig själv. Tiden fortsätter gå den kvällen och min syster och mamma åker hem en snabbis för att hämta något. När dom kommer tillbaka möter dom X som sitter och gråter i ett DIKE bredvid vägen. Ja ni läste rätt, den här 18-åriga tjejen sitter i diket som en trotsig 5-åring. Min bror stormar ut ur huset där vi är på fest och säger att dom snabbt måste gå hem för X inte mår så bra. Så var det så klart inte.. Hon mådde jättebra och skrev glada facebook-uppdateringar bara en timme senare. När hon satt där i diket stog alla på festen i fönstret och tittade på henne och frågade vad det var för fel på henne. Ännu en gång fick jag ursäktande förklara att hon har problem.
'
Måste bara säga att under hela den här perioden skrev psykot massa knäppa facebook-uppdateringar där hon gav pikar till min familj, vänner osv.. Förstår ärligt talat inte hur hon kunde se min familj i ögonen med gott samvete. Det frågade jag också henne face to face hur hon klarade av, men det kunde hon inte svara på. En riktig räv är vad hon är. En skojare. Hennes svartsjuka var helt crazy! Ärligt, i hennes ögon är att prata med mina vänner otrohet. Jag minns den gången när jag hade min vän N här hemma. En tjej som är vackrare än månen. Min bror stog och pratade med henne, för dom var ju vänner redan innan min bror träffade X. Inget mer än så liksom. Plötsligt kommer X och bokstavligen drar i min bror och nästintill skriker "Kom, kooooom nu, hallååå kooooom då". Pinsamt. Åh så pinsam tjej. Sen fick jag och N ännu en gång massa facebook-statusar riktade mot oss. Det finns nog ingen människa som har skrivit så mycket om mig som X har.
En sak jag kan skratta åt är när vi lyssnade på ett klipp på X när hon sjöng i kyrkan och jag trodde först att det var en duett för jag hörde en man sjunga. Kort därefter kommer en man som också hörde klippet fram till mig och frågade vad det var för kille som sjöng så dåligt. Haha! Det känns så himla bra!
'
Det här jag skriver är en sååå liten del av det som hänt. Det är bara 1% av allt som hänt. Efter några händelser till fick vi nog. Det här måste få ett stop. X begärde att vi skulle sitta ner allihopa och prata, eftrsom hon påstog att vi "låtsades som ingenting". Det enda var att vi, trots allt hon gjort, försökte vara trevliga ändå för min brors skull. Trots att jag sagt att hon inte visar sig i huset när jag är hemma så kom hon. Till slut sa vi att vi sitter ner och pratar, precis som X ville. Hon visar inte alls att hon vill lösa något, utan hon sitter och kastar ur sig massa dumheter igen. Samtalet leder ingen vart, utan det enda jag kände för var att spotta i hennes eländiga ansikte. Hade jag inte kunnat behärska mig själv bättre hade jag utan tvekan gjort det. Samtalet slutar när en i familjen ser X i ögonen och säger att hon måste söka hjälp. Inte på ett argt sätt, utan på ett sätt som visar att det är allvar. För det är sant. Hon måste ha hjälp med sig själv. Är man en frisk människa som ser henne utifrån så ser man det efter bara en timme i hennes sällskap. Hon blir rasande och rycker i min bror och säger "nu åker vi. Kom. koooom". En känslig punkt, uppenbarligen. Ofta när man nämner ord man vet är sanna reagerar man på det sättet. Antar att hon redan förstod. Hon drog alltså med sig min bror hem till henne där han stannade en månad. Det var inte min bror jag såg gå iväg. Det var en annan människa. Någon jag inte kände igen.
'
Några timmar senare på kvällen fick min mamma ett mail från X mamma. Ett vidrigt mail som jag inte fattar hur en vuxen människa kan skriva. Som ni förstår är mamman också minst lika sjuk, om inte värre. Vi hade tydligen hoppat på X och utsatt henne för psykisk terror. Skrattretande! Jag vet inte vilka lögner X dragit för sin mamma, men så många lögner som kommer från en och samma person hoppas jag att jag aldrig igen behöver uppleva. Hade sanningen kommit fram där så måste jag säga att det var tvärtom. Hon matade på som en kulspruta, medan vi försökte undvika personangrepp.
Efter det här mailet från häx-mamman fick jag mer än nog. Jag skrev ett långt hatbrev till mamman och det kändes SÅ BRA! Jag berättade för henne hur avskyvärd hon och hennes dotter är och tipsade henne om familjeterapi. Jag är inte mycket för att skriva såna saker, men herregud vad jag mådde bra när jag skrivit. Jag skrev fortfarande sanning. Var noga med att inte låta ilskan ta över mina ord. Sanning på ett rått sätt, skulle jag vilja säga. Sen blockerade jag henne så hon inte fick en chans att svara. Hon fick bara acceptera orden utan att kunna göra något.
'
Månaden gick och familjen, minus min bror, åkte till göteborg och gick på liseberg och hälsade på mina underbara kusiner. Sista dagen i göteborg fick jag ett sms. Det vred sig i magen när meddelandet var från min bror som jag inte pratat med på över en månad. "När kommer ni hem?". "Varför undrar du", frågade jag givetvis.
"Jag har gjort slut med X". Och så var det. Han hade vaknat upp ur deras fantastivärld och insett att X verklighet inte stämmer överrens med övriga världen. Vi kommer hem ungefär 12 timmar senare. Min bror var tillbaka!
Efter en mycket glad kväll kom det bästa. Han erkände med sina egna ord att hon manipulerat honom och att han i princip blivit hjärntvättad av det hon sagt. Ungefär ett halvår plågade X min bror och min familj. Även nu så här några månader efter så är X fortfarande besatt av min familj. Hon fortsätter kasta ur sig ord och kommentarer hit och dit. Jag längtar till den dagen hon inser att hon var ute ur våra liv redan dagen hon kom hit.
Jag ska berätta er en historia, som jag vet att ni vill höra. Håll ut.
Tills vidare får ni ett citat. Vi har ett stort problem i mitt hushåll som är svårt att lösa. Vi måste nämligen elda upp värme och varmvatten i huset och alla vill ha det, men ingen fixar veden. Det är inte direkt jag som valt att leva mitt liv som en kvinnoslav så jag känner inte att det ligger i mitt intresse att bära in veden, utan det får den/dom som avlat upp mig göra. Trots alla ursäkter jag kunde komma på så tvingade kära papi mig ut i kylan och den hemska vedhögen som såg helt grotesk ut. Jag tröttnar... Jag: Jag vill inte bära ved. Pappa: Tänk så här istället... Du är en fånge och måste jobba.
Tack, pappa! Ska jag försöka inbilla mig att jag är fånge? Nä, varför kan jag bara inte slippa?
Chrille: Säger man Roxette till Roxette så lyssnar hon och tittar direkt och säger man Cindy till Cindy tittar hon också upp direkt och förstår sitt namn Pappa: Och säger man pruttarsle till Zandra så lyssnar vänder hon sig på en gång.
Melissa Horn gör mig svag med sin musik och EMD är en av sveriges bästa liveband (eller, var..?) Jag riskerar med dom orden att förlora alla mina vänner, men då har jag iallafall min musik kvar. Tjingeling.
Lär känna mig först. Lånade en lista (nej jag är inte uttråkad... inte alls). hur tidigt stiger du upp: 12-tiden. Ungefär. Eller ja, jag ställer klockan på morgonen för att gå upp och kissa, sen somnar jag om. vilka hatar du: Hon vet det. vilka bryr du dig mest om: Min familj såklart. Och dom jag har i min närhet. vad har du på dig just nu: Mysbyxor och något gammalt svettlinne. vad ska du göra ikväll: Se på spökprogram när var du senast riktigt full: Ett par helger sen. Jag hatar att vara för full. Det är hemskt. vilken tjej gillar du bäst på ditt jobb: Mamma! vilken kille gillar du bäst på ditt jobb: Rektor Johan (måste fjäska lite) hur många bilar har du/din familj: Två vilken färg har du på håret: Vitt och frisyren, hur ser den ut: Lite halvsmutsigt, inget speciellt nu. Trassligt som alltid. vad har du för färg på ögonen: blågrå vad vill du ha för färg på ögonen: Blå. Bara blå vem är snyggast i världen: Han vet om det själv, så jag behöver inte skriva det här. vad är du allergisk mot: Tjejer jag hatar. Och nickel. vad gör du nästa år: Förhoppningsvis är jag mindre arbetslös än vad jag är nu. favoritfärg: Rosa har du utländska föräldrar: Ja gillar du att laga mat: ja. gillar att äta den ännu mer märkeskläder eller secondhand: Secondhand. Om jag hade råd med märkes skulle jag nog gilla det mer, men det har jag ju inte.. hur många par skor har du: Oj.. 50 par kanske?! nåt sånt. var har du på mackan: Gillar inte mackor överdrivet, men bregott och kanske tonfiskpastej. bästa glass: Räknas sorbet? Isåfall hallonsorbet. vem är snällast just nu: Jag. vem är sötast just nu: Roxette vart har du ont: Ingenstans. Satt en minut för att känna efter, men kom inte på nåt. vem är bäst just nu: Men äsch. använder du hårspray: Ja bästa låten just nu: Lite gay som jag är måste jag svara Kungsholmens hamn. Spelade in den idag. Måste trycka på play nu. vad gjorde du igår: Skärgårdskryssning. vad ska du göra nu: Sitta här och fortsätta se på TV vad ska du göra sen: Sova vad ska du göra imorgon: Pappa sa att jag skulle hjälpa honom i trädgården, men det beror på vad jag får för det, för det brukar alltid vara sånt slavgöra. vad lyssnar du på nu: Kungsholmens hamn sjunger du i duschen: För det mesta. Sjunger alltid herregud dansar du i duschen: Nej vem kramade du senast: Kurre vem slog du senast: Tror inte jag brukar slåss vem nöp du senast: Fia? Cricko? Vet inte. Nyps inte heller vem skrek du åt senast: Maggan. Hon bet mig i fingret när jag skulle ge henne godis. Pruttråtta. vem viskade åt dig senast: ?! vem ringde dig senast: Någon som ringer mig ibland hur länge sov du i natt: 8 timmar när ska du gå och lägga dig: Kanske om någon timme. eller så! vad gjorde du för tre timmar sen: Satt här.. haha mitt liv är sååå kul vem skrattade du åt senast: Pappa vem är du besviken på: Såna tråkigheter orkar jag inte tänka på. vem hånade du senast: Hmm, jag minns inte. Det blev väl några stycken sist jag träffade Natalia. Vi är bäst på det där. Inte för att det är så bra på att vara bäst på, men tjejer gör väl det dom har talang för!
Undrar varför det finns fler snygga kvinnor än män i världen. 8 av 10 tjejer är fina eller åtminstone justerbara och endast 1 av 10 killar ser OK ut och resten är icke justerbara. Det betyder att kanske 95% snygga tjejer måste välja fula män. Okej, min matte är inte så bra, men ni förstår.
Räknar ner dagarna tills jag fyller år... 21. För gammalt. Har haft ångest sen jag var 18, tycker det räcker med att fylla 18 och stanna på det. Högst 20, men inte 21. Jag lägger gärna pengar på mat, tycker om att åka hem tidigt från festen, krogen är tråkigt, vill inte bli för full, älskar mysiga hemmakvällar, köper möbler på myrornas... Är det så det blir när man blir gammal? Åh gud jag kan inte ens tänka mig hur det kommer vara när jag har rynkor. Gråter när jag tänker på det. Har använt anti-rynk kräm sen jag var 18 varje dag, för att alltid vara lika ung och snygg. Lika slät som Dolly Parton vill jag vara. Har jag nämnt det förr? Hon har skrivit över 3000 låtar. Tänk om jag någonsin måste odla upp barn, tänk om jag blir jätteful. Fast min kompis säger att man kan importera barn från ryssland, så slipper man det där jobbiga i början själv. Hon säger att det är bättre att importera ett barn från ryssland än från lettland, för det är mindre chans att barnet letar upp sin riktiga mamma när det är så mycket längre bort.